Förslaget i denna debattartikel går ut på att revidera dagens patentsystem genom att tillföra ökade gröna incitament för uppfinnare och näringsliv. Initiativet syftar till att påskynda och driva klimatvänlig innovation och tillväxt.

Klimatfrågan har kommit att betraktas som vår tids stora ödesfråga av allt fler vilket är positivt, men samtidigt är det lätt att drabbas av pessimism beträffande bristen på snabb progress och utveckling på området. Många av världens länder brottas med betydande svårigheter med att minska utsläppen av växthusgaser och möta sina klimatmål. Ytterligare misströstan uppstår i skenet av svarta rubriker i media till följd av larmrapporter från olika FN-organ. António Guterres, FN:s generalsekreterare, har exempelvis kallat 2021 för ett "ödesår" när det kommer till att hantera klimatkrisen, samt uppmanat beslutsfattare världen över att "sluta prata och börja agera".

Det är lätt att sluta upp i kören bakom generalsekreteraren. En radikal anpassning av det moderna samhället behöver ske omedelbart, och ifall vi ska lyckas med detta krävs ett brett samarbete där alla samhällsaktörer bidrar med idéer, innovationer och lösningar som driver denna omställning. För detta krävs både ledarskap, förändringsvilja och ändamålsenliga incitament.

Nya klimatvänliga teknologier, innovationer och lösningar genereras lämpligast från näringslivet och enskilda, och på detta område finns det skäl att vara försiktigt optimistisk. Initiativet Fossilfritt Sverige och gröna mångmiljardsatsningar från industriföretag som HYBRIT, Northvolt och amerikanska Heliogen  är alla goda exempel på aktörer som driver klimatvänlig innovation framåt genom storskaliga satsningar.

Motiven och drivkrafterna bakom industrins rekordinvesteringar är både logiska och enkla. Utan en klimat- och miljöanpassad omställning – ingen framtida konkurrenskraft, tillväxt och lönsamhet. Att förändra befintliga affärsmodeller och ställa om produktionen till "gröna" produkter och tjänster ses av många företag som något rationellt, eller för att citera David R. Brower; "There is no business on a dead planet".   

Den primära uppgiften för politiker, myndigheter och offentlig sektor blir att skapa incitament, lagstiftning, och de normsystem som krävs för en klimatvänlig strukturomvandling. Medborgarna och väljarkåren förväntar sig "climate action" av dessa aktörer. Så även av sina länder och det internationella samfundet. 

Det gäller för dominanta globala aktörer som ex. EU, USA och Kina att inte hamna på efterkälken i den framtida globala konkurrensen. Om en eller flera av dessa visar tydligt ledarskap och handlingskraft inom klimatområdet, och därtill kan påvisa en ökad ekonomisk tillväxt därav – ökar incitamenten för andra aktörer och länder att följa efter. För att möjliggöra ett sådant framtida scenario behöver premisserna för näringsliv och ekonomi justeras på ett sådant sätt att miljö- och klimatvänligt företagande gynnas, växer och blomstrar i högre utsträckning än resterande delar av samhällsekonomin. Då kommer även investeringskapital att strömma i denna riktning.

Vi kommer fortsatt att argumentera för att patentsystem är särskilt intressanta och potentiellt lämpade att reformera, för att driva klimatvänlig innovation och tillväxt. 

För det första bör vi betrakta dagens patentsystem som en delkomponent i den moderna globala ekonomin. Patent hjälper till att driva innovation och teknisk utveckling framåt, som i sin tur driver ekonomisk tillväxt. Om klimatvänlig innovation positivt särbehandlas inom ramen för hur framtida patentsystem utformas, kan systemet hjälpa till att driva klimatvänlig teknikutveckling i högre takt och omfattning. Då patentsystemet redan är en befintlig och välintegrerad del av världsekonomin behövs ingen ny infrastruktur. Incitament – distribuerade via patentsystemet – verkar direkt gentemot teknikbolag världen över.

För det andra bygger det enskilda patentet – som instrument betraktat – på en redan befintlig incitamentsstruktur utfärdad av samhället, där uppfinnaren eller företaget bakom en ny teknisk lösning ges ett tidsbegränsat marknadsmonopol på sin uppfinning. I normalfallet uppgår skyddstiden för ett patent till ca 20 år, och för innehavaren utgör patenträttigheten såväl en värdefull affärstillgång, som ett kraftfullt konkurrensmedel för att främja egen ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet. Analogt gäller dessa antaganden även för enskilda länder. Det är inget sammanträffande att världens två största ekonomier, USA respektive Kina, bägge är mycket aktiva på patentområdet, samt utnyttjar patentsystemen i sina ekonomiska tillväxtstrategier. 

Genom att från politiskt håll reformera och förändra befintliga patentsystem, såväl nationella som multilaterala, och bygga in ökade incitamentsstrukturer för klimat- och miljövänliga teknologier och uppfinningar, skulle den efterfrågade globala klimatomställningen och strukturomvandling kunna påskyndas.

Ökade incitament  skulle exempelvis kunna utgöras av:

1.     Att inrätta en ny kategori av "green patents" med förlängd giltighetstid;

2.     Reducerade årsavgifter för "green patents" eller vissa kategorier av klimat-/miljövänliga teknologier;

3.     Påskynda "speed to market" för visa teknologier via "fast-track" i patenthandläggningen;

4.    Potentiellt förbjuda patentering av vissa klimat-/miljöskadliga teknologier; och

5.     Övriga initiativ och incitament.  

Att implementera ett eller flera av förslagen ovan är naturligtvis förknippat med vissa utmaningar och svårigheter. Inte minst på det rättsliga området, men även betraktat utifrån berörda länders, myndigheters och andra aktörers potentiella förmåga att reellt kunna genomföra förändringar på detta område. Samtidigt är uppsidan för både klimatet och den globala ekonomin potentiellt stor. Miljöfrågan torde vara så viktig i dag att den kan stå över eventuell politisering av frågan.

Huvudsyftet med denna artikel är att väcka själva debatten kring möjligheterna att revidera befintliga innovationssystem, patentsystem och närliggande regulatoriska system i syfte att driva och skynda på klimatvänlig innovation och grön tillväxt och därmed bidra till jordens återhämtning. Hur kan vi så fall realisera systemförändringar utan att riskera negativa bieffekter? Hur skulle mer operativa och genomarbetade förslag kring förändringar på området kunna utformas och se ut? Hur kan svenska intressen driva en sådan utveckling?   

Vi uppmanar berörda aktörer inom politik, näringsliv och civilsamhället till fortsatt diskussion och debatt i syfte att skapa handling. 

The content of this article is intended to provide a general guide to the subject matter. Specialist advice should be sought about your specific circumstances.